Förvaring av mina sömnadsmönster

Nu har min hög av mönster börjat bli väldigt stor och lätt sagt oregerlig och jag har börjat fundera på hur jag vill förvara dem på bästa sätt. Eftersom jag gärna vill para ihop det utskrivna mönster och de olika storlekarna som jag målat av tillsammans bestämde jag mig för en mapp.

Jag samlar ett mönster i en mapp och lägger de olika storlekarna och det utskriva pdf-mönstret i olika plastfickor så att jag lätt kan hitta rätt storlek. Själva mappen märker jag med skapare, mönsternamn och vilka storlekar som finns i mönstret. Min tanke är att jag har olika färger på mappar för olika skapare. Mina Made by Runi är gul och Blå är diverse gratismönster och det är så långt jag har kommit i mitt mönstersamlande. Jag har också skrivit ut bilden på vad som finns i varje mönster så att jag snabbt kan se de olika alternativen som finns i mönstret. När jag skrivit ut sidan är det lite för stort för min smak så jag har klippt av en cm på alla sidor.

Med de första mönstren jag köpte från Made by Runi försökte jag att rita av alla relevanta storlekar, dvs för mig, Stora, Mellan och Lilla. Men det blev snabbt väldigt tråkigt och gjorde att jag inte hann sy så nu tar jag en storlek när jag behöver så mappen sakta men säkert fylls.

Jag har också funderat på hur jag ritar av mina mönster. De senaste gångerna jag skurit ut mina mönster har jag glömt att lägga till rätt sömnsmån. Så nu testar jag att rita av mönstren utan sömnsmån men att jag rödmarkerar sidor som ska sys samman och därför behöver sömnsmån och jag har markerat med grön där jag antingen kan kanta eller fålla så att jag tänker på att lägga till rätt sömnsmån där.

** 3/10-19 Tanken var god och jag kommer ihåg bättre men jag tycker att det blir lite inkonsekventa sömnsmåner när jag lägger till dom när jag skär ut så nu testar jag att lägga till sömnsmån när jag ritar av.

** 22/2-20 Nu har jag samlat på mig en hel del mönster och det börjar bli fullt i hyllan och mapparna är dyra så jag fundera på alternativ men det här är fortfarande det som jag tycker bäst om, det är mest ekonomin som säger ifrån.

Klänning till mig

Maken lyckas alltid ta bilder när jag pratar…

Eftersom klänningen till bröllopet aldrig blev av har jag varit väldigt sugen på att sy en klänning till mig själv. Jag måste ju börja våga om jag någonsin ska få sytt alla plagg jag egentligen vill ha.

Eftersom jag har Summerdress-mönstret från Made by Runi skulle det så klart bli en sådan och jag bestämde mig för en halvcirkelkjol. För någon vecka sen var jag på Myrins i Partille och hittade lite stuvbitar som jag blev väldigt förtjust i, speciellt det här svartvita grafiskt mönstret. Tyvärr upptäckte jag när jag skulle skära ut bitarna att tyget inte räckte till och jag blev så besviken, det räckte inte till en hel kjol. Och eftersom jag redan börjar skära blev det att sätta sig att fundera. Tyget var lite fladdrigare än vanlig bomullsjersey så jag misstänker att det är en bomullsviscose. Jag har svart bomullsviscose hemma också men inte tillräckligt för en hel kjol. Eftersom jag verkligen ville ha mönstret på kjolen och inte bara på klänningslivet bestämde jag mig för att göra en tvådelad kjol och ett tvådelat liv som jag sedan satte ihop motsatt för att göra den lite mer intressant.

Jag velade fram och tillbaka med vilken del jag ville ha var men till slut bestämde jag mig för att jag ville ha så mycket av mönstret synligt som möjligt så jag satte den mönstrade kjolen fram. För att ge lite extra stabilitet i livet så är det svarta tyget vanlig bomullsjersey på framstycket. Men eftersom jag hela tiden velat kring hur jag ville ha det hade jag inte full koll när jag väl började sy så när jag gjorde kantningen av halsringningen började jag mitt fram istället för mitt bak så den fulast sömmen blev så klart på det synligaste stället! Så irriterande. Jag ska försöka dölja det på något sätt snart men jag vet inte riktigt hur än. Jag frågade om råd i Runi-gruppen och fick bra tips som; knapp, brosch sprund osv. Men jag tycker verkligen om den mönstrade kanten mot det svarta tyget.

Jag gjorde den i storlek 44 eftersom det var det som stämde bäst med storlekstabellen. Men jag tyckte att livet blev lite för brett så jag tog in den en cm på varje sida. Livet är längd 2 av 4 och kjolen är längd 4 av 4. Jag valde också den djupaste ringningen.

Klänningen är helt underbart skön och kjolen är så härlig och jag vill snurra den hela tiden, jag förstår verkligen barnens förkärlek för sådana kjolar. Men jag hade velat ha livet lite stadigare och kanske lite längre ner för att framhäva den smalaste delen av mig så det blir något att tänka på till nästa gång. Eller kanske lägga till ett band under brösten för att framhäva midjan lite mer.

Material

Mönster:

Katt-Tröja

Jag brukar klippa ut och tejpa ihop mina mönster när barnen fortfarande är vakna eftersom det inte är lika mycket av mina saker som behöver vara frame då. Mellan och Lilla tycker det är jättespännande när jag klipper av kanterna på pdf-mönstren så de brukar vara med och titta på. De senaste två tre gångerna har de till och med hjälp mig med skräpet. De står snällt (!) och väntar och tar sedan varannan skräpremsa och slänger i papperskorgen. Dom är bara för söta! Och varje gång de tar en bit säger dom ”min tur”. Jag höll på att garva ihjäl mig första gången. Jag älskar sådana här stunder; jag både får hjälpsam hjälp, de är med mig och att de är så snälla med varandra.

I alla fall så är dagens kreation en T-shirt till Lilla. Eftersom hon är den kladdigaste ätaren av dom alla behöver vi byta tröja på henne flera gånger om dan när hon är som värst (haklappar drar om av) så lite extra toppar behövs alltid till henne. Som vanligt har jag använt ett Made by Runi-mönster och nu är det T-shirt som jag testat.

Tyget har jag sett flera gånger runt i faceboo-grupperna och jag har suttit på Tyg Favoriters hemsida flera gånger och funderat på att klicka hem lite, speciellt den ljusblå, men har avvaktat. Men när jag var på mässan fanns dom där så jag kunde bara inte låta bli! Jag köpte faktiskt både den här och den ljusblå som är french terry. Designen är från Pink Poo och det är precis min typ av fånighet- jag bara älskar dom! Jag är så sugen på Brains-tyget till en kompis men vi får se om/när det blir av.

Mönstret var väldigt lätt och eftersom bandkantaren redan var laddad med lila mudd gick den riktigt snabbt att göra också. Jag tyckte om modellen även om den inte hade behövt vara längre där bak på en så liten men den sitter riktigt bra på henne. MEN jag tyckte att halsringningen blev lite för tajt. Den går på men det är med lite våld man behöver ta av och på den så jag måste fundera på hur jag kan vidga den lite utan att behöva sprätta upp hela kantningen.

Lilla älskade den och beundrade och mjauade åt katterna en bar stund framför spegeln. Hon är inne i en djurperiod just nu där hundar, katter och grisar är poppis eftersom hon kan härma deras ljud och att vi har en del gosedjur hemma. Hundar är fortfarande bäst men katter är på en nära andraplats.

Material

Mönster:

Tyg:

  • Pink Poo – Pink Cats (95% bomull 5% Elestan. 190g/m^2)
  • Muddväv Lila

Sommarklänning till Lilla

Så här kommer en lång och jobbig historia. Inför våra vänners bröllop här i Sverige bestämde jag mig för att testa att göra en klänning till mig själv. Jag köpte mer av samma tyg som Stora fick på sin långklänning för att vi skulle matcha och sedan köpte jag Made by Runis Summer dress (vuxen och barn). Man kan så klart köpa bar en variant men jag tänkte göra lite fler klänningar till barnen eftersom Storas klänning blev så bra. Tyvärr eftersom att det varit lite mycket i veckan med besök, svensexor och annat har jag inte hunnit sy nåt så jag påbörjade projektet klänning till bröllopet kvällen innan. Jag lyckades skriva ut mönstret och tvättat tyget men inget mer. Så jag gick upp extra tidigt på morgonen och började klippa till sidorna och tejpa ihop mönstret. Jag målade av min storlek och kände mig väldigt nöjd att jag hann med allt innan frukost (bröllopet var kl 15). Vi käkade och sedan satte jag igång igen. Precis när jag skulle börja skära i tyget fick jag ett sms från bruden som frågade om jag kunde ha tärnklänningen på den här bröllopet också (vi trodde inte att det skulle vara tärnor och marskalker på det svenska bröllopet). Så jag gav upp min klänning och slängde istället tärnklänningen i tvätten och på snabbtorkning.

När det var gjort kände jag mig lite snuvad på sytid och var fortfarande sugen på att sy så jag bestämde mig för att göra en klänning till Lilla istället i tyget så att hon och Stora skulle matcha. Sagt och gjort skrev jag ut barnvarianten istället och klippte och klistrade. Jag klippte ut ut tyget och eftersom jag var stressad men på bra humör gick allt så klart inte som det skulle. Jag hade bestämt mig för att fålla ärmhålet istället för att kanta men glömde att lägga på sömnsmån när jag klippte ut, jag in insåg det så klart precis efter klippningen.

Jag valde att inte ta med fickor pga tidspressen som fanns från början och jag försvarar att jag bröt mitt löfte till mig själv (att alltid sy fickor i mina plagg) med att en 2åring inte behöver fickor. Jag har nu reviderat mitt löfte till att alla vuxenkläder ska ha fickor och att barnen kan det bli lite till och från med.

Sedan börjar jag sy ihop och trots att jag lyckats uppehålla barnen med annat ett tag och jag har schasat bort Lilla ett par gånger från maskinen gjorde hon ett blixtsnabbt instick och lyckades få in sitt finger under nålen! Vi båda fick panik och Maken kommer springandes för att hjälpa till. Jag fick bryta bort pressarfoten och tillslut fick vi bort nålen. Den hade gått igenom fingret men på sidan så den träffade inget ben. Hon var så klart ledsen och skärrad och likaså var jag så vi satt och kramades och grät tillsammans en stund i soffan. Jag mådde verkligen så dåligt, jag hade ingen aningen om hur vi skulle få loss henne precis när det hände- det var så läskigt. Sedan fick hon lite alvedon som smärtstillande, vällning och vi la henne att sova sin tupplur. När hon vaknade var hon öm men glad. Hon visade alla på bröllopet sitt plåster men verkade inte bry sig mer än så. Dagen efter drog hon av plåstret och verkade inte bry sig om fingret längre. Men jag blev i alla fall så chockad att jag bestämde mig för at ge upp klänningen och det var ändå dags att börja göra sig i ordning inför bröllopet.

Så jag fortsatte dagen efter när barnen var på lekplatsen för säkerhets skull. Jag bröt av två tvillingnålar och jag fick inte kjolfållen att bli bra, jag tappade riktningen lite så att allt tyg inte lyckades fastna i sömmen så jag fick gå tillbaka med en sicksack på flera ställen. Det kändes som om allt som kunde gå fel gjorde det och jag led verkligen av att behöva sy klart klänningen. Den sicksackade fållen gjorde kanten lite vågigare men det blev bara sött, men det stör mig att det är olika typer av stygn där, men det lär väl ingen annan än jag tänka på.

Eftersom jag glömde sömnsmånen runt armarna blev armhålen ganska stora och djupa. Hon kan fortfarande ha klänningen men jag tycker den ser lite för urringad ut där. Det blev också svårt att få plats med halsringningens kantning och ärmhålets fåll. Jag har nog aldrig varit s glad som när jag äntligen kunde anse den som klar och bara låta den vara!

Lilla blev dock jätteglad även om jag inte är så nöjd. Hon tyckte den snurrade, vickade och gick runt och sa ”dasa, dasa” (vilket betyder dansa) hela tiden.

Stora och Lilla är så fina i sina matchande klänningar. Här är dom i Nordstan och dansar på väg till en affär.

Material

Mönster:

Tyg:

  • Bomullsviscose (bomull 50%, viscose 42%)
  • Muddväv Cerise (96% bomull, 4% elestan. 429g/m^2)

Lavendelpåsar

Min mamma har en jättefin lavendelrabatt (jag planerar för en egen så småningom) så förra året fick jag henne att lova mig lavendelpåsar. Nu hade hon tagit in lavendel och hon hade köpt tyg men inte hunnit göra påsarna så jag passade på att ta med mig båda hem för att göra klart dom själv.

Min första tanke var att helt enkelt sy till ett par helt stängda påsar men efter lite googlande efter inspiration bestämde jag mig för lite sötare öppningsbara påsar. Jag hittade också Alicia Sivert som visade hur man broderade fina lavdelkvistar så jag bestämde mig för att utvidga mina brodyrkunskaper lite och gjorde liknande påsar som hon gjort. Mitt garn räckte inte till likadana påsar så det fick bli två olika varianter med lite olika färger.

Själva brodyren kändes lätt och när jag gjorde den kändes det som om det gick snabbt men helt plötsligt var klockan läggdags så det tog nog längre tid än jag trodde men väldigt terapeutiskt. När jag har gjort korsstygn förut har jag aldrig gillat att använda en brodybåge men för den här typen av brodyr var det perfekt.

Jag blandande lavendeln med ris för att hjälpa till att hålla lavendeln torr men också för att dryga ut mängden som behövdes till påsarna. Min burk med lavendel räckte till 6 påsar så jag tänker att jag sparar den sista till nästa års skörd.

För den som är uppmärksam kan man också se att jag sydde ihop en upp och ner, men den fungerar ju lika bra ändå.

Bandet på påsarna är från Stampin’ Up och heter färgen heter Perfect Plum.

Glass-shorts till Lilla

Som den praktiska samlare som man är har jag så klart sparat spillbiten som blev kvar efter jag gjorde Storas cirkelkjol men bitarna som är kvar är ganska små och jag har haft svårt att se vad jag skulle kunna ha för nytta av dem. Men så skaffade jag mig Every Day Cozy Pants från Made by Runi och jag kom på den briljanta idéen att ett par små shorts borde kunna funka.

Jag lyckades få ut alla bitar ill shortsen från 3 av hörnen så nu har jag bara en pyttebit kvar. Jag tycker verkligen det känns tillfredsställande när jag kan använda upp allt av något (jag tänker att det kanske kan bli trosor eller barbiesaker av den sista biten).

Eftersom shortsen var så små gick dom också snabbt att göra. Jag hade lite problem med att få till kantningen av fickorna, de ställer sig gärna upp men det märktes inte så mycket när jag sytt ihop sidorna.

Lilla har storlek 92 men brukar vara för bred för de man köper så jag testade att göra i stl 98 och de satt perfekt. Jag hade svårt att se att dom skulle få en vettig längd (jag hatar korta shorts på flickor) innan de blev klara. Med det här är verkligen ett supermönster, inte för korta eller för långa.

Maken tycker att det är konstigt att fick-sömmarna syns men jag gillar det, det gör det lite intressant tycker jag. Men jag får testa att sy med fristående fickor någon gång.

Material

Mönster:

Tyg:

  • Strechjersey (92% bomull, 8% elestan)
  • Muddväv Cerise (96% bomull, 4% elestan. 429g/m^2)

Långklänning till Stora

Jag har ju lovat Stora att hon ska få en långkjol/långklänning och efter mitt misslyckande med längden på cirkelkjolen har hon bett mig om en klänning istället för en kjol och jag tyckte det verkade roligt att ge mig på en klänning så jag har googlat runt efter mönster.

Och min slutsats är att det finns väldigt få hellånga klänningar till barn. Men till slut hittade jag en på Made by Runi som heter Mini-Maxi Dress. Jag gillade både modellen och den verkade relativt lätta att göra för en nybörjare. Och efter ha surfat runt på hennes sida en stund blev jag förälskad. De mönster som hon har är precis sådana kläder som jag älskar att använda. Det finns till och med klänningar som ser ut som min favoritkänning från House of Lola. Och alla plagg har fickor! Äntligen någon som tänker praktiskt. Och efter lite mer surfande hittade jag några facebookgrupper som håller på med hennes mönster. Och efter ha gått med så har jag blivit ännu mer taggad till att sy- alla är så hjälpsamma och trevliga. Och de visar upp sina alster så att man kan få inspiration, det är helt underbart, en helt ny värld har öppnat sig.

I alla fall så tog jag en tur till Stoff och Stil för att hitta ett tyg som skulle passa. Jag gick och kände på alla för att hitta något fladdrigare (jag var ju inte helt förtjust i att cirkelkjolen kändes lite tung i tyget). Jag hittade ett superfint som Stora också godkände.

Jag skrev ut mönstret, klippte av de extra kanterna och tejpade ihop mönstret. Jag har aldrig gjort detta förut så det tog LÅNG tid. Tack gode gud för min skärmaskin, men efter typ 15 sidor insåg jag att jag borde byta från den med lilla bladet till den med rullbladet och då gick det mycket bättre.

Tack vare tutorialen var det lätt att sätta ihop klänningen men att kantbanda tog i stort sett 9/10 av tiden för hela klänningen. Jag har aldrig kantat något förut så jag kikade på hur många videor som helst om det och bestämde mig för att köra på en tvillingnål och efter mycket om och men fick jag den färdig. Och jag tycker den ser så proffsig ut! Kanterna ser verkligen bra ut, de är kanske inte helt jämna men i mina ögonen är de perfekta.

Tyget var mycket fladdrigare än det förra så det har ett väldigt fint fall men jag ska erkänna att det var lite trixigt att sy i då det gled runt hela tiden.

Jag sydde med fickor i klänningen och det var inte alls svårt så nu drömmer jag om att sy fickor på alla kläder jag någonsin kommer göra och sy på fickor på alla mina köpta kläder också.

Stora blev överlycklig och har gått runt i klänningen i flera dagar nu. Vi har fått förbjuda den på studsmattan och i sängen men annars är det svårt att få henne ur den och det tar jag som bästa betyget.

Material

Mönster:

Tyg:

  • Bomullsviscose (bomull 50%, viscose 42%)

Tunika och byxor till ett Vikingagille

Så familjen är bjuden på vikingagille men pga vårt resande i sommar och barnen som är väldigt mammiga och trötta just så bestämde vi att bara Maken skulle gå och att jag och barnen kan vara hemma och ta det lugnt.

Maken ville ha en ny utstyrsel för munkdräkten vi gjorde 2014 börjar kännas lite uttjatad. Jag lovade Maken att jag kunde hjälpa honom med det om han hittade mönster så att det skulle gå snabbt och smidigt. Sagt och gjort så åkte vi och köpte linnetyg i två olika färger på Stoff och Stil. Vi köpte också ett mönster på byxor. Mönster till tunikan skulle han fixa senare.

Tanken är att de ska se ut att vara från rätt tid men jag kommer att sy dom på maskin så att det blir smidigt och snabbt. Vi är inte så insatta i lajvande och liknande så det är gott nog för oss.

Byxorna som jag köpte mönstret på visade sig vara alldeles för små fast vi dubbelkollat storleken, högst irriterande. Istället lyckades jag hitta de här mönstret på pyjamasbyxor på Life Sew Savory som jag tänkte skulle fungera. Deras XL skulle enligt storlekstabellen fungera för Maken.

Så vid nästa tillfälle för systermys; jag och min ena syster brukat träffas (den andra bor LÅNGT bort) hemma hos henne då och då och ser film och pysslar tillsammans. Hon brukar brodera och jag virkar eller gör vad jag är manisk över för tillfället, så tog jag med symaskin, syskrin och tyget till byxorna och satte igång. Det gick riktgt bra och allt flöt på. De kändes dock JÄTTESTORA när vi höll på. Jag och syster är ju inte så långa själva men det kändes verkligen fel men jag fortsatte eftersom måtten jag tog på Maken verkade stämma med mönstret. Och tur var väl det för de satt perfekt när jag kunde komma hem och provade på honom.

Syster med, vad vi tyckte var, enorma byxor

Tunikan däremot blev en hel historia trots att jag försökt att undvika det. En vän till oss lajvar regelbundet och syr alla sina kläder själv så jag bad honom hjälpa mig med ett mönster. Han gav mig grundidén och det lät lätt nog men efter ha börjar klippa ut bitar insåg jag att det skulle bli väldigt svårt att få till med med Makens ganska stora kroppshydda. Så efter två dagar av svordomar och av att inte vilja pilla för mycket så bad vi vännen att komma över och hjälpa till. Vännen och Maken klippte och räknade medan jag bara sydde ihop bitarna. Huvudhålet klipptes tyvärr lite för stort så det blev väldigt urringat ut mot axlarna. Jag löste det genom att fålla normalt kring halsen men sedan sy på en lapp under ringningen på båda axlarna, det syntes knappt så det kändes bra.

På väg till Gillet, redo för solen.

Material

Mönster:

Sy om en långklänning

Den här sommaren gifter sig två av familjens vänner och eftersom hon är från Brasilien kommer det att vara ett bröllop där och ett bröllop här nu i sommar. Maken och brudgummen är barndomsvänner och därför kommer vi att ingå i bröllopsföljet. Jag har därför fått i uppdrag att hitta en tärnklänning i en blå/grå färg.

Det har varit ganska mycket som hänt och väldigt lite ork under våren så jag har skjutit upp klänningsletande och köp alldeles för länge. Så nu när jag väl har börjat har jag inte hittat något som passar riktigt. Jag hittade en på HM som är jättemysig och som skulle fungera men den är några storlekar för liten och det större storlekarna är slut. Den är inte den bästa modellen på mig men jag känner mig lite prinsessig i den pga den härliga kjolen så jag bestämde mig för att ta den för lilla klänningen och försöka sy om den så att den skulle kunna användas.

Den är tillräckligt lång (till och med lite för lång) och den fungerar i midjan men över bröstet saknas det en del tyg…

Efter lite funderande bestämde jag mig för att försöka ta bort blixtlåset och istället skapa en snörning, på det sättet kan jag själv styra storleken på klänningslivet. Min första plan var att kanta med snedslå och sedan slå i öljetter men efter ha tänkt lite till var jag rädd att det skulle skada kanten och inte riktigt vara stark nog. Jag var till Myrins i stan för att kika runt på tyg så jag passade på att fråga om råd och de gav mig tipset och visade mig en resår med färdiga öglor som jag kunde använda.

jag började med att försiktigt sprätta bort dragkedjan, det blev bara svårt längst ner men efter lite pill fick jag bort hela. Jag la sedan helt enkelt in resåren mellan tyglagren som tidigare höll fast dragkedjan och nålade fast resåren. För att försöka ge så mycket styrka som möjligt åt sömmen dolde jag själva resårdelen i sömmen och lät bara öglorna titta ut. Sedan sydde jag med en liten raksöm längs med hela kanten.

Jag funderade på vad jag skulle ha för band till snörningen och funderade på att ha ett gult för att göra det lite roligare men bruden ville försöka hålla färgkoden så jag hittade en bomulls-snedslå som var lik i färgen (alla satinband jag hittat var väldigt avvikande). Snörningen på bilden nedan är med det satinband som var mest likt men det tog jag bort efter provningen. Hela är inte snörd på bilden eftersom jag bara ville se om jag kom i den och för att Maken inte var glad eller duktig på att snöra in mig i den, hihi.

Jag sydde ihop snedslån till en tunn remsa längs den naturliga vikningen och snörade med den. Jag trodde att den lite strävare bomullen skulle kännas stel och lite obekväm men det var inga problem alls. Tyvärr blev det ingen bild på själva snörningen under bröllopet, men jag lyckades ha sönder en ögla under insnörningen men vi lyckades dölja det ganska bra.

På det svenska bröllopet några veckor snare hade jag klännningen igen och själva insörningen gick ok även om någon till ögla drogs sönder men på det bröllopet var barnen med så efter bärande, lyftande och jagande var det ganska många öglor som saknades och det började se mindre bra ut. Här finns en liten suddig bild men man kan se den nu trasiga snörningen i alla fall.

Jag åkte hem med barnen vid läggdags men Maken stannade ett tag till vilket blev ett problem när jag kom hem och skulle komma ur klänningen utan hjälp… Det slutade med att jag drog loss de resterande öglorna för att komma ur klänningen. Så nu är tanken att göra om klänningslivet helt på den eller göra om den till en kjol för att inte slösa bort det härliga tyget.

Lagningar

Högen med barnens trasiga byxor har växt så nu tog jag äntligen tag i den.

Jag började som vanligt med påstrykningslappar men efter ett par började jag tycka dom var väldigt tråkiga. När mina figurer tog slut klippte jag itu några jeanslappar för de större hålen för att de täcker bättre. Jag klippte ut några former av textilvinyl for att dekorera lapparna lite.